Sitter och läser om en fyrabarnsmamma som får böta 15 miljoner för fildelning. Den ensamstående kvinna hade laddat upp 24-låtar på Kazaa. Att kräva 625 000 kr/låt är inte rymligt naturligtvis. Det är som att bli dömd till livstidsfängelse för att man har kört på en katt på vägen till jobbet.
Sitter här på midsommardagen och funderar vart är vi på väg. Jag kan säga att jag håller med om att man ska betala för musik/film och annat som laddas ned, men det ska inte kosta mer än vad det kostar att låna en bok på biblioteket. Spotify är en mycket bra tjänst där man kan lyssna obegränsat med musik för en 100-lapp. Det finns även en gratis version, men då måste man stå ut med lite reklam innan låtarna spelas upp.
Via den tjänsten får artisterna sina pengar så de inte svälter ihjäl. Jag saknar en likadan tjänst vad det gäller film. Det finns även andra sätt för artisterna att få betalt. Istället för att poliser ska jaga fildelare, så borde bredbandsleverantörer kunna erbjuda laglig fildelning.
Alla kunder borde få chansen att betala för sig, nästan alla fildelare skulle gå med på en höjning av sin bredbandskostnad för att slippa bli jagad. 100 kr/mån vore en rimlig pris tycker jag. På det viset skulle artisterna få sitt. Men istället för en enkel lösning så jagas folk till höger och vänster i ett värld där ingen vet egentligen vad det är som gäller.
I veckan kom beslut att bolagen inte har rätt att spåra IP-adresser. Antipiratbyrån struntar dock i den domen och tänker fortsätta sitt arbete, alltså de väljer själva att begå brott, för att kunna straffa de som begår brott.
Till slut:
Skivbolagen är giriga som fan. De ser sin chans att pressa folk på pengar som i en juicepress, de pressar tills det inte går mer.
Vi får se hur länge det här skitet kommer att hålla på att de jagar fildelare. Det måste ju kännas rätt jobbigt som snut att sitta och jaga några fjortisar med moppemustasch för att de har laddat ner och upp ett par låtar istället för att jaga pedofiler, våldtäktsmän, mördare m.m.
