Underbar seger mot Landskrona

Foto: Almer Ljutika

Två omgångar återstår av årets Superettan. Med två omgångar kvar är vi på en Allsvensktplats. Vi är en poäng bakom Sundsvall och två före Ängelholm. Jag återkommer till det. Matchen igår var ingen rolig att se som supporter. Efter förlusten mot Assyriska var jag orolig. Det var ovisst om vi skulle kunna ta oss samman igår. Matchen igår började som det brukar när vi spelar på hemmaplan. Det var vi som startade bäst. Redan i den 5:e minuten var Bruno Marinho nära att ge oss ledningen, men hans skott räddades av Ivo Vazgec. Just det den Vazgec som spikade igen när vi mötte J-Södra på bortaplan i våras. Landskrona som hade inför gårdagens match åtta raka utan förlust, var inte helt ofarliga i den första halvleken. Trots ett par fina anfall så kändes det lugnt. Vårt försvarsspel såg stabilt ut och BoIS skapade bara en bra målchans. 

Vi skapade det mesta och det bästa i den första halvleken. I den 10:e minuten tog sig Anton Tinnerholm runt på kanten. Han spelade in bollen mot Oscar Möller som skarvade bollen mot mål, men återigen stod Vazgec i vägen. När halva den första halvleken hade gått, började en otäckt känsla smyga in sig hos mig. Vi skapade chanser men satte dem inte. Då brukar man åka på ett mål i baken. Värre blev det i den 25:e minuten när Daniel Hallingström nickade i stolpen och när vi direkt efter trots flera försök inte fick in bollen. Jag tänkte "Inte en sån här match igen". En match där vi inte får in bolljävel i mål. Med fem minuter kvar blev Oscar Möller nedriven i straffområdet. Första känslan där vid innerplan, var att det var 50-50 situation, men efter att jag kollade på reprisen kunde man se att straffen var solklar. Magnus Eriksson slog en dålig straff, Vazgec var på den men kunde inte hålla den. 1-0 kändes hur skönt som helst. 

I halvtid försökte folk prata med mig, men jag var allt för nervös för att kunna göra det. Visst vi ledde med 1-0, men 1-0 är bara 1-0 och allt kan hända. Jag höll på att sätta kaffe i halsen, när Landskrona kom upp i ett anfall direkt efter paus. Som tur det var så gjorde Henrik Gustavsson en kanon räddning. Resten av matchen var det jakt från vår sida. Jakt på 2-0! Trots att vi hade mycket boll och skapade en del chanser, så var det nervöst. Hur många gånger har man sett ett lag leda med 1-0 och dominera spel och så sen studsar bollen fel, eller en hörna nickas in och plötsligt så står det 1-1. Nu blev det inte så. Vi vann med 1-0 och sett till hela matchen borde vi ha vunnit med mer. 

Det var något som Henrik Larsson också tyckte när jag pratade med honom efter matchen. Han sa att det märktes att BoIS saknade fyra spelare, men att han var nöjd att hans lag står bra upp. 

Nu till en matte-lektion. Två omgångar återstår och sex poäng att spela om. Nästa omgång kan bli avgörande. Vi möter Sundsvall borta, medan Ängelholm möter Värnamo på bortaplan. Vi har allt i egna händer inför den näst sista omgången. Ängelholm spelar före oss och beroende på hur det går i den matchen så kan vi ha en fördel att spela efter dem. Om Ängelholm skulle förlora mot Värnamo, så räcker det med en poäng för Sundsvall för att bli helt klara för Allsvenskan. En poäng räcker även i praktiken för oss också, då vi har bättre målskillnad än Ängelholm. Så inför nästa omgång ligger största pressen på Ängelholm som måste gå för en seger. Värnamo i sin tur möter Hammarby i veckan. Där kan mycket avgöras vad det gäller bottenstriden. I skrivande stund ligger Värnamo en pinne före Bajen. 

Som ni ser så är det inte så enkelt att räkna på alla scenario. Det enklaste är givetvis om vi tar minst fyra poäng av dessa sex som återstår. Då är vi helt klara. En sak som känns skönt är att seger igår innebär att vi har säkrat minst en kvalplats. Kampen fortsätter som sagt i Sundsvall nästa vecka. Att jag kommer att få svårt att sova dem närmaste veckorna är helt säkert.